Helsingborgsresor

InspirationJag minns, efter att ha börjat skaffa alla för stunden tillgängliga plattor – bland dem huvuddelen s.k. maxisinglar (alla vet vad jag menar…?) – med Depeche Mode, hur jag på nåt konstigt sätt missat det där bastrumsbeatet. Ja, ni vet, de där två enkla men genialiska takterna där det med början på tredje slaget i första takten rivs av åtta sextondelsslag med samma bastrumma och som sen dess fått oräkneliga dansgolv att knaka: låten jag tänker på är naturligtvis Blue Monday med New Order.

http://www.youtube.com/watch?v=GwupfdyXGfY

Låten i sig sägs New Order själva tycka ganska illa om idag. Och ser man hur de utvecklat sin musik sen dess så är föga sig likt. Själv föredrar jag den tidiga perioden, där man fortfarande kan ana och ibland möjligen förstå, de musikaliska och emotionella kopplingarna till deras egentliga ursprung: Joy Division. Naturligvis har ni redan sett filmen Control av den holländske fotografen Anton Corbijn. Om inte – försök göra det. Även om man inte uppskattar musiken så kan man inte se den utan att bli påverkad av stämningarna. Killen som spelar Ian Curtis gör en enastående gestalning. Tror jag – vi träffades aldrig…

På bilden: ett temanummer från NME om bandens historia, en nypressning av Blue Monday (utan de ursprungliga hålen i ytterkonvolutet som fick den att se ut som en floppy-disc!) samt en av New Orders första låtar – Ceremony – efter Joy Division-sammanbrottet. Lyssna på Peter Hooks ”gitarrspel” på sin bas och Bernard Sumners bräckliga röst – två signalement. Man kan nästan föreställa sig ångesten över att fortsätta efter Ian Curtis tragiska död.

Tittar och lyssnar jag på skivorna idag så minns jag även mina resor, i ung ålder, till Helsingborg och skivaffären ”Heta Vax” dit jag åkte för att kunna hitta musiken jag ville åt. Skivorna – givetvis i vinyl – står nu välbevarade i sina backar i studion, och ibland när jag inte har inspiration att skapa själv sätter jag på nån New Order-platta, tar fram gitarren (för nån bas äger jag inte) och låtsas att jag är Peter Hook… Romantik i kubik!

Annonser

Ett svar till “Helsingborgsresor

  1. Minns sena kvällars meckande i din lilla vindslägenhet när nämnda basbeat fick vara grund för musikaliska utsvävningar i Amigans Music-X, det var tider det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s